Verksamhetsberättelse och projektkatalog 2025
2 Verksamhetsberättelse 2025 Produktion Ansvarig utgivare: Mathilda Hollertz Redaktör: Jenny Elsmark Grafisk form: Pushing Buttons Kommunikation AB www.pushingbuttons.se Innehåll Årshjulet 3 Mot ett kunskapsstarkt och växande svenskt lantbruk 4 Från behov till nytta – varje dag, året runt 5 Fråga forskaren: Så fungerar tvåstegsdiken 6 Ny forskning: Så kan smågrisars tarmflora boostas 8 Optimism och framtidstro på Mjölkveckans konferensdag 10 Välbesökt Lantbruksforskningsdag på Vreta kluster 11 Utlysning för akuta situationer i svenskt lantbruk 12 Stallförsök ska minska glappet mellan forskning och praktik 13 Kommunikation och externa samarbeten 14 Styrelse, kansli och beredning 16 Lantbrukarna finansierar forskningen 20 Utlysningar 23 Beviljade projekt 25 Nyckeltal 2025 28 Projektkatalog 31
3 Årshjulet • Arbetet med rekrytering av ledamöter till bedömningsgrupper drar igång. • Stiftelsens arbete med årsbokslut och årsredovisning påbörjas. • Presentation hos LRFs Trädgårdsdelegation. JAN • Utlysning för akuta situationer i svenskt lantbruk öppnar. • Möte med styrelsen för Fåravelsförbundet. • Möte med Nationella kommittén för livsmedelsforskning. • Sverigeförsökens försöksrapport för 2024 är här. • Möte med riksdagsledamot Magnus Oscarsson. • Deltar på konferensen Smart Farming 2025 – värdeskapande produktionssystem. • Deltar i seminarium om Formas centrumbildningar. • Nyhetsbrev #1 skickas ut. • Styrelsemöte #1 • Sverigeförsöken beviljas medel. • Beslut om branschgruppsledamöter. • Beslut om beredningsgruppsledamöter. • Stallförsök, gårdsnära praktiska försök för animalier lanseras i samarbete med Kunskapsnav Animalieproduktion. • Finansiärerna meddelar uppgifter för årets rekvirering, stiftelsen skickar information till finansiärerna med information om nya och slutrapporterade projekt. • Stiftelsen deltar i Lantbrukets dag i riksdagen. • Uppdateringar i Handbok och ansökningssystem genomförs. • Svarar på remiss av betänkande: Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. • Deltar på Foder och spannmåls branschdag. • Deltar på LRFs Köttråds årliga konferens. • Möte med Socialdemokraterna i riksdagen. • Deltar i möte med AKIS analysgrupp. • Hearing om ammoniakreducerande åtgärder inom jordbruket på Landsbygdsdepartementet. • Steg 1 i årets Öppna utlysning om 40 miljoner kronor öppnar. • Nyhetsbrev #2 skickas ut. • Deltar vid Svensk mjölks stämma. • Deltar i möte med AKIS analysgrupp. • Deltar på seminarium vid Linköpings universitet, Så tar vi lantbruket in i framtiden. • Möte med statssekreterare Daniel Liljeberg. • Deltar vid lanseringen av Livsmedelsstrategin på Landsbygdsdepartementet. • Kansliet svarar på frågor från ansökande i de öppna utlysningarna. • Möte med riksdagsledamot Emma Nohrén. • Deltar i möte med AKIS analysgrupp. • Deltar i seminarium på KSLA, Forskningens roll i samhällsdebatten och hur den kan stärkas. • Projektmedel betalas ut till pågående forskningsprojekt. • Styrelsemöte #2 • Debattartikel om behovet av högre statlig medfinansiering publiceras i Land Lantbruk. • Steg 1 i årets Öppna utlysning stänger. • Nyhetsbrev #3 skickas ut. • Deltar i möte med Nationella kommittén för livsmedelsforskning. • Deltar på Stenhammardagen. • Nätverkar på Borgeby lantbruksdagar. • Stiftelsen var representerade på Borgeby fältdagar av vd Mathilda och forskningschef Mattias. • 14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings Öppna utlysning 2025 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor. • Styrelsemöte #4 • Nyhetsbrev #6. • Styrelseledamot Jan Rundqvist tackas av efter många års uppdrag i styrelsen. • Deltar i möte med Nationella kommittén för livsmedelsforskning. • Den andra Lantbruksforskningsdagen hålls i Vreta i samarbete med Vreta Kluster. • Beredningsmöten i Steg 2 för den Öppna utlysningen. • Heldagskonferens under Mjölkveckan på SLU, Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär. • Nyhetsbrev #5. • Beredningsperiod för årliga Öppna utlysningen. • Deltar vid Kött- och charkföretagens höstträff. • Möte med kommittén för fältförsök. • Steg 2 i årets Öppna utlysning om 40 miljoner kronor stänger. • Nyhetsbrev #4. • Strategidagar och styrelsemöte #3 i Skåne. • Presenterar stiftelsens verksamhet hos Svenska ägg. • Möte om nordiskt samarbete kring fältförsök. • Deltar i möte med Nationella kommittén för livsmedelsforskning. • Deltar i konferens om forskningsfinansiering med övriga forskningsfinansiärer. • Årsmöte med analysgrupperna inom Kunskapsnav Animalier. • Presenterar stiftelsens verksamhet hos SLU Alnarp och LTH. FEB MAR APR MAJ JUN • Bedömningsmöten i Steg 1 för den Öppna utlysningen. • Steg 2 i årets Öppna utlysning om 40 miljoner kronor öppnar. • Möte med Nordic beet research om framtida forskningsbehov. • Beredning av Steg 1 i den Öppna utlysningen. JUL AUG SEP OKT NOV DEC
4 Verksamhetsberättelse 2025 Mot ett kunskapsstarkt och växande svenskt lantbruk 2025 blev ett år präglat av både förändring och, som alltid, tydliga variationer inom det svenska lantbruket. Livsmedelsstrategi 2.0 presenterades med en höjd ambitionsnivå för både produktion och lönsamhet. På flera håll syntes positiva signaler: spannmålsskörden nådde rekordnivåer, mjölkinvägningen ökade och många gårdar vittnade om framtidstro och investeringsvilja. Samtidigt var bilden mer komplex. För en del företag var marginalerna fortsatt pressade, och resultatet levde inte alltid upp till förväntningarna trots goda volymer. Det påminner om att utvecklingen sällan är enhetlig – att vissa verksamheter går mycket bra samtidigt som andra kämpar med tuffare förutsättningar. Men riktningen är i stort positiv. Och just därför är behovet av kunskap, innovation och väl förankrad forskning fortsatt avgörande för att alla delar av näringen ska kunna ta del av utvecklingskraften. Under året har stiftelsen, förutom våra utlysningar, aktivt arbetat med att stärka kunskapsunderlaget i politik och myndighetsprocesser. Det saknas fortfarande ofta grundläggande förståelse för hur svensk livsmedelsproduktion fungerar och vilka villkor som råder på gårdarna. Därför har vi tagit plats i flera viktiga sammanhang: vi har bidragit till den Nationella Klimat- och sårbarhetsanalysen, vi sitter i Livsmedelskommittén för det Nationella forskningsprogrammet för livsmedel och vi har träffat både våra insamlande organisationer och lärosäten för att öka kunskapen om vår roll och vårt uppdrag. Vi har också varit tydliga i den offentliga debatten: fältförsök och gårdsnära forskning måste stärkas om Sverige ska kunna möta ett mer varierat klimat, nya sjukdomsutbrott och ökade krav på lönsamhet och effektivitet. Våra inspel – bland annat debattartikeln inför Borgeby och möten med politiker – lyfte behovet av en långsiktigt förstärkt forskningsbudget för tillämpad och gårdsnära forskning. Staten bör motfinansiera lantbrukarnas insamling 50:50. Samtidigt kan även näringen behöva samla kraft för att ytterligare tydliggöra behovet av strategiska satsningar för konkurrenskraft och livsmedelsberedskap. Tack till alla lantbrukare som finansierar, medverkar och delar erfarenheter; till forskarna som driver projekten; och till rådgivarna och våra partnerorganisationer som gör nyttan möjlig. Samarbete är vår starkaste tillgång. 2026 firar stiftelsen 40 år – fyrtio år av kunskapsförsörjning till svenskt lantbruk. Vi går in i jubileumsåret med fortsatt fokus att varje investerad krona ska göra skillnad på gården och bidra till ett starkare, mer lönsamt och mer konkurrenskraftigt svenskt lantbruk – från behov till nytta, steg för steg. Mathilda Hollertz, VD
5 Verksamhetsberättelse 2025 Från behov till nytta – varje dag, året runt 2025 var året då vi växlade upp vårt arbete från identifierat behov till konkret nytta på gårdsnivå. Ett centralt steg var lanseringen av vår nya akututlysning – ett flexibelt verktyg för att snabbt kunna finansiera forskning när akuta situationer kräver omedelbar kunskapsinhämtning. Att behovet var stort blev tydligt redan under försommaren när utbrottet av blåtunga uppstod. Tack vare akututlysningen kunde forskare snabbt samla in prover medan smittan fortfarande pågick. Under hösten beviljades även stöd för snabb MRSA‑provtagning efter signaler om en oväntat hög förekomst i en EU‑studie. Dessa insatser visar värdet av forskningsberedskap: när tiden är en begränsande faktor kan snabb finansiering göra verklig skillnad. I april öppnade årets största utlysning – årliga Öppna utlysningen – med 40 miljoner kronor, där hälften kommer från lantbrukarnas insamling och hälften från Formas. Våra krav är tydliga: hög vetenskaplig kvalitet, stark relevans och konkreta planer för implementering. Under december kunde vi presentera 14 nya projekt som tillsammans skapar nytta i både växtodling och animalieproduktion. På försöksidan tog vi viktiga steg. Stiftelsen har länge varit basfinansiär för de officiella fältförsöken, Sverigeförsöken. Men motsvarande struktur har saknats på animaliesidan. Därför startade vi 2025 stallförsöken tillsammans med Kunskapsnav Animalieproduktion – korta, gårdsnära försök som stödjer beslut i det dagliga arbetet och stärker kopplingen mellan forskning, försök och praktik. Kunskap sprids inte bara genom rapporter. Under året har vi funnits med i branschens vardag, bland annat genom Fråga experten i ATL samt genom konferenser och dialogmöten. Lantbruksforskningsdagen på Vreta Kluster samlade runt 120 deltagare och Mjölkveckans konferensdag slog deltagarrekord. Båda arrangemangen visade tydligt hur kraftfullt det är när forskning möter praktik och när kunskap delas över hela kedjan. Mattias Norrby, Forskningschef
6 Verksamhetsberättelse 2025 FRÅGA EXPERTEN Så fungerar tvåstegsdiken – då rekommenderas de av forskare Allt fler intresserar sig för tvåstegsdiken som ett sätt att skydda mark och vatten. Studier visar att de kan minska erosion och förbättra vattenmiljön om de byggs på rätt sätt. Forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och en av frågorna under 2025 handlade om diken. Fotograf Lukas Hallberg. Fråga experten: Tvåstegsdiken
7 Verksamhetsberättelse 2025 Fråga experten: Tvåstegsdiken Hej Pelle! Tack för din fråga om diken. Det så kallade tvåstegsdiket handlar om ett dike med en mittfåra som omges av en sorts terrasser på högre nivå. Tanken är att dikets utformning ska efterlikna naturliga vattendrag med en mittfåra omgiven av svämplan. Och visst bedrivs det forskning kring det du frågar om. Bland annat av Magdalena Bieroza med kolleger på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag kontaktade henne för att höra vilka råd hon har till dig och här är hennes svar: “Det korta svaret är ja, tvåstegsdiken är generellt en bra lösning. Forskningen visar att tvåstegsdiken bidrar till minskad erosion och förluster av partikulärt fosfor och samtidigt förbättrar miljön för den akvatiska faunan. Det vill säga djurarter som lever i vattenmiljöer. En annan fördel är att tvåstegsdiken har en högre tvärsnittsvolym jämfört med traditionella diken, vilket minskar risken för översvämningar och torka. Grävt sediment kan till och med användas för att fylla eventuella fördjupningar i omgivande fält. Dock är korta och smala tvåstegsdiken med en svämplan på den ena sidan inte lika effektiva utan kan öka erosion och näringsämnesförluster i stället. Om man vill investera i tvåstegsdiken är det därför bättre att bygga dem minst 1 kilometer långa, med svämplan på båda sidor av fåran och med en bredd som är tre gånger fårans bredd. Ett tvåstegsdike är en åtgärd i vattendraget med syfte att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom att minska erosion och hålla kvar växtnäringsämnen. Tvåstegsdiken etableras genom vidgning av redan befintliga diken och stöd finns från Jordbruksverket (genom Landsbygdsprogrammet) för markägare eller företag för inköp av tjänster i samband med projektering och anläggning. Svensk forskning visar att tvåstegsdiken minskar översvämningsrisken på jordbruksmark och därmed risken för erosions- och växtnäringsförluster från fälten. Tvåstegsdiken kompletterar därmed andra åtgärder som görs på fältet, till exempel fånggrödor och skyddszoner. Den här typen av diken fyller också en funktion i själva diket för att minska vattnets hastighet vid höga flöden. Det hjälper till att fånga växtnäringsämnen och hålla kvar Jag har en fråga om diken. Inom några år kommer en stor del av min gårds diken att behöva restaureras. Jag tittar på en tvåstegslösning men är det en bra lösning för framtiden? Vad säger forskningen? Med vänliga hälsningar /Pelle sediment som transporteras med dikesvattnet och som kan vara ackumulerade i dikeskanter. Medan ett traditionellt dike har en vattenfåra med branta dikesslänter utformas tvåstegsdiket så att vattenfåran kompletteras med svämplan på den ena eller på båda sidorna av vattenfåran. Vid högvatten fungerar svämplanen som en breddad vattenfåra medan de vid lågvatten kan fungera som vegetationsyta.” O-21-23-617: Åtgärder i jordbruksdiken i Sverige: utvärdering av ekologisk och kemisk status och vattenkvalitet på avrinningområdesnivå i nuvarande och framtida klimat, slutrapporterades 23 oktober 2025. Du kan läsa rapporten på www.lantbruksforskning.se/projektdatabasen/atgarder-ijordbruksdiken-i-sverige-utvardering-av-ekologisk-och- kemisk-status-och-vattenkvalitet-pa-avrinningomradesniva-i-nuvarande-och-framtida-klimat/edca859775d60ebc017bf3a4728a6de1/.
8 Verksamhetsberättelse 2025 Såkansmågrisarstarmfloraboostasföratundvika vvänjningsdiarré NY FORSKNING Så kan smågrisars tarmflora boostas för att undvika avvänjningsdiarré Tack vare ny modern diagnostik har forskare kunnat analysera smågrisars hela tarmflora i detalj och därmed ge nya rekommendationer för att undvika diarré vid avvänjning utan zinkoxid. Under året publiceras reportage om slutredovisade forskningsprojekt på stiftelsens webbplats under vinjetten Ny forskning.
Ny forskning: Så kan smågrisars tarmflora boostas Forskare har sedan tidigare visat att mångfalden i grisens tarmflora sjunker vid avvänjning. Det ökar risken för att sjukdomsframkallande bakterier – framför allt E. coli – får fäste och ger diarré hos smågrisarna – en av de vanligaste hälsoutmaningarna i svensk grisproduktion. När smågrisar skiljs från suggan, vid fyra till fem veckors ålder innebär det inte bara en social stress – det sker också en dramatisk förändring i fodret. – Avvänjningen är en besvärlig tid för kultingar eftersom de då byter från ett mjölkbaserat till ett spannmålsbaserat foder. Detta påverkar tarmfloran med en ökad risk för att diarré uppstår, så kallad avvänjningsdiarré, som vanligen orsakas av kolibakterier som redan finns i tarmfloran men som växer till efter avvänjningen, säger Per Wallgren på SVA, som har lett forskningsprojektet “Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier”. Projektet startade 2020, för att hitta nya lösningar inför det nya förbudet mot zinkoxid i avvänjningsfodret, som av miljöskäl trädde i kraft 2022. Tidigare var zinkoxid för att stabilisera grisarnas tarmflora tillåtet. – Förbudet mot zinkoxid var en av anledningarna till att projektet startades, säger Per Wallgren. Forskningstudien visar att kullsyskon utvecklar olika sammansättningar av bakterier i tarmen efter avvänjningen. Om en gris drabbas av diarré kan den därför sprida en aggressiv E. coli-klon till sina syskon, som i sin tur har sämre skydd än före avvänjningen. Den totala tarmfloran är mycket komplex och består av olika grupper, så kallade fyla. Hos friska grisar dominerar Firmicutes (som bland annat innefattar nyttiga lactobaciller) och Bacteroidota, som hjälper värddjuret att spjälka proteiner. Hos grisar som utvecklar avvänjningsdiarré tar däremot Proteobacteria över – fylumet där E. coli ingår. Per Wallgren och hans forskarkollegor ser nu nya möjligheter tack vare modern molekylär diagnostik, som gör det möjligt att analysera hela tarmfloran i detalj. – Projektet är viktigt eftersom det nu går att definiera tarmfloran ännu bättre med de nya metoderna, vilket ger möjligheter att hitta tillfällen med ökad risk för att utveckla avvänjningsdiarre, säger Per Wallgren. Studien visar redan på flera lovande metoder som kan minska problemen. Tillsammans kan dessa strategier stärka smågrisarnas motståndskraft och minska risken för avvänjningsdiarré: • Prebiotika i form av högkvalitativ torv • Surgörning av dricksvattnet • Antiinflammatoriska växt- och bärextrakt • Foderrecept med lägre proteinnivåer och tillskott av laktos Genom att jämföra effekten av olika kostnadseffektiva och til�- låtna substanser i avvänjningsfodret respektive olika foderrecept kommer olika förebyggande åtgärder att hjälpa lantbrukarna att minska problemen med avvänjningsdiarre. – Smågrisar kommer att bli friskare och därmed också lönsammare eftersom sjukdomar förutom att skapa välfärdsproblem även leder till försämrad tillväxt, säger Per Wallgren. 9 O-20-20-445: Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier, slutrapporterades 23 juni 2025. Du kan läsa rapporten på www.lantbruksforskning.se/projektdatabasen/infor-andrad-lagstiftning-avvanjning-av-grisar-utan-zinkoxid-kravernya-strategier/edca8597712f84fd017468cd69921046/.
10 Verksamhetsberättelse 2025 Mjölkveckan Optimism och framtidstro på Mjölkveckans konferensdag För femte året i rad gick konferensdagen på Mjölkveckan av stapeln onsdagen den 3 december 2025 på SLU Ultuna. Mjölkveckan är ett samarrangemang mellan Stiftelsen Lantbruksforskning, SLU Future Food och SustAinimal. “Jag tar med mig känslan av att det finns en viss optimism i mjölkproduktionen nu och jag delar den. Det känns kul att det händer något!” Så sade en av deltagarna på Mjölkveckans konferensdag där forskare, rådgivare och mjölkbönder träffades. Mjölkveckans konferensdag är en viktig mötesplats för lantbrukare, rådgivare och forskare från hela Sverige. Årets upplaga slog deltagarrekord med långt över 200 personer som samlades för att ta del av ny forskning och de senaste nyheterna från branschen. – Under de här fem åren som vi arrangerat Mjölkveckan, så har jag sett hur vi får allt roligare och bättre diskussioner under själva dagen, men också under pauserna där jag hör fantastiska samtal, sa Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning en av arrangörerna av Mjölkveckan. Kristina Nordéus är veterinär och har en doktorsexamen i nötreproduktion från SLU. Efter sex år som lantbruksråd vid Sveriges ständiga representation i Bryssel arbetar hon nu på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Läs mer om konferensen: www.lantbruksforskning.se/aktuellt/nyheter/nyhet/ optimism-och-framtidstro-paa-mjoelkveckans-konferensdag-504058/
11 Verksamhetsberättelse 2025 Välbesökt Lantbruksforskningsdag på Vreta kluster Runt 120 personer deltog på plats och digitalt på årets Lantbruksforskningsdag, som arrangerades för andra gången. Under torsdagen den 6 november fylldes Vreta Kluster utanför Linköping av deltagare för att höra och samtala om de senaste forskningsresultaten som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning med medel från svenska lantbrukare. Dagen inleddes med en kortare presentation av Sverigeförsöken. Därefter presenterade nio forskare sina pågående eller nyligen avslutade projekt med en bredd från verkning av klövar till hur man bäst konstruerar diken och däremellan bland annat fosforbalanser, samodling, smittskydd och alternativa grovfoderstrategier. Ett nytt inslag under dagen var Forskningsdialogen som hölls mellan Sigrid Agernäs från SLU och lantbrukare Peter Borring och handlade om Framtidens samverkan mellan djuruppfödning och växtodling. Det blev en flödande och inspirerande dialog om hur vi ska uppnå samsyn och framgång tillsammans. – Det var en spännande dialog som belyste vikten av samverkan mellan akademi och lantbrukare. Jag kan konstatera att det finns ett stort intresse för den tillämpade, gårdsnära forskningen. Vi ser verkligen ett behov av en sådan här mötesplats för lantbrukare, rådgivare och forskare. Forskarna fick många frågor från deltagarna under dagen och de lyfte själva vikten av att nå ut med sina resultat, säger Mathilda Hollertz, vd på Stiftelsen Lantbruksforskning. Lantbruksforskningsdagen För den som missade evenemanget finns alla föredrag att se i efterhand på stiftelsens Youtubekanal. Läs mer här: www.lantbruksforskning.se/aktuellt/nyheter/nyhet/vaelbesoekt-lantbruksforskningsdag-paa-vreta-kluster-503161/
12 Verksamhetsberättelse 2025 Utlysning för akuta situationer i svenskt lantbruk 2025 upprättade Stiftelsen Lantbruksforskning en akututlysning, som funnits tillgänglig under hela året vid hastigt uppkomna behov där data behöver säkras för framtiden. Utlysning för akuta situationer När yttre omständigheter och hot får en större och mer oförutsägbar påverkan på det svenska lantbruket behöver forskningsanslagen hänga med. Inom lantbruket sker ibland oväntade händelser, exempelvis ett sjukdomsutbrott bland djur, nya växtskadegörare, väderfenomen eller andra händelser av stor social eller ekonomisk betydelse. Akututlysningen är ett verktyg som gör det möjligt att i sådana situationer snabbt samla in värdefullt underlag för forskning innan det försvinner. Under året beviljades medel till två projekt; ett för att samla in prover från Blåtungevirus serotyp 3, medan smittoutbrottet pågick och ett för att säkra prover för att kontrollera förekomst av MRSA på gårdsnivå. – Förfarandet fungerade bra, vi fick in ett antal förfrågningar och ansökningar och två av dem beviljades. För den forskare som vill ansöka om medel i vår akututlysning är det viktigt att känna till att vi beviljar medel främst till säkring av data och prover, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning. Forskare som ansöker om medel i akututlysningen bör motivera den akuta karaktären av de olika kostnaderna. – Genom att låta vår akututlysning löpa över helår, är vi redo att ta emot ansökningar för den forskning som behöver göras när akuta situationer i omvärlden uppstår, säger Mattias Norrby. Akututlysningen kommer finns tillgänglig under hela 2026 och öppnas för ansökning vid hastigt uppkomna behov.
Stallförsök ska minska glappet mellan forskning och praktik I början av 2025 lanserade Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion tillsammans Stallförsök, gårdsnära praktiska försök för animalier, som är kortare och snabbare projekt förlagda till lantbruk eller försöksgårdar. 13 Under året testades den nya typen av försök i en serie med två pilotstudier där Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion avsatte 1 miljon kronor vardera. Det första projektet utförs av Växa som ska undersöka energiåtgången för olika typer av mjölkrobotar. Och det andra projektet som utförs av SLU undersöker betydelsen av ”tomtid” för att minska smittryck i grisboxar. Utgångspunkten är att hitta ett system som efterliknar de nationella fältförsöken Sverigeförsöken, fast inom animalieproduktion. – Tanken är att med ett kortare och snabbare försök i nära samarbete med lantbrukare på gårdsnivå kommer vi kunna minska glappet mellan forskning och praktik. Det kommer att bli enklare att ge lantbrukarna handfasta forskningsbaserade råd kring lantbrukets alla djur. Tanken är att det första årets pilotstudier kommer ligga till grund för att hitta en långsiktig finansiering av Stallförsöken, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning. Verksamhetsberättelse 2025 Läs mer: www.lantbruksforskning.se/aktuellt/pressmeddelanden/pressmeddelande/stallfoersoek-ska-minska-glappet-mellan-forskning-och-praktik-3373827/ Stallförsök ska minska glappet
14 Kommunikation och externa samarbeten Verksamhetsberättelse 2024 Kommunikation och externa samarbeten Stiftelsen Lantbruksforsknings kommunikationsstrategi är att få en högre kännedom hos målgrupperna. För att kunna mäta utvecklingen gjordes en kännedomsundersökning i början av 2025, som kommer följas upp efter två år. Under 2025 satsades mer på annonsering i sociala medier, samt ny fräsch layout på nyhetsbrev, powerpointmallar, roll-ups, samt gåvomaterial. Ett nytt API för Projektdatabasen implementerades. På webbplats och i sociala medier lyftes slutrapporterade forskningsprojekt i intervjuer med forskarna. Under året har 34 nyheter och sju pressmeddelanden publicerats, varav ett var ett debattinlägg som publicerades i Land Lantbruk under försommaren. Webbplatsen har besökts av omkring 7000 personer och fick drygt 41.000 sidvisningar. I slutet av året hade LinkedIn omkring 700 följare och Facebook knappt 850 följare. Nyhetsbrevet är en kanal som uppskattas av stiftelsens målgrupper, vi har nått omkring 2500 prenumeranter med 8 utskick 2025.
15 Kommunikation och externa samarbeten Lantbruksforskningsdagen arrangerades för andra året med god uppslutning, dagen samlade cirka 120 personer totalt, på plats på Vreta Kluster samt digitalt. Under dagen presenteras nio olika forskningsprojekt med resultat, Sverigeförsöken samt det nya inslaget Forskningsdialogen som hölls mellan Sigrid Agernäs från SLU och lantbrukare Peter Borring och handlade om Framtidens samverkan mellan djuruppfödning och växtodling. Stiftelsen deltog månadsvis i tidningen ATL, där vi svarade på frågor under rubriken Fråga experten. Ämnena under 2025 var: • Dataprojekt gör forskningen snabbare och mer effektiv • Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar • Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna • Blommande fältkanter kan gynna skadeinsekter • Så kan AI hjälpa oss öka skördarna • Hur undviker man blåbärssmak på mjölken? • Samodling i raps minskar kemibehovet • Så funkar tvåstegsdiken – då rekommenderas de av forskare • Svårt att mäta fosforhalt i kalkrika jordar Vi bidrog också med innehåll till tidningen Lantmannen, där publicerades följande reportage under 2025: • Nr 3 Den mångfunktionella mjölkgården, Hållbara mjölkproducenter premieras, Bättre data behövs för att bedöma miljövänlig mat, Markhälsa viktigt vid extremväder, Mer vall mest klimatvänlig • Nr 5 Glyfosat godkänt till 2033 – men forskarna växlar upp, Ett verktyg bland flera i ett hållbart jordbruk, Blommande zoner gynnar både bin och jordbruket, Sensorer kan överskatta kvävebehov vid torka • Nr 7 Hot, oro och misstänksamhet – så påverkas lantbrukare av trakasserier och intrång, Så kan smart fosforanvändning rädda både skörden och haven, Ny grundstam kan ge motståndskraft mot fruktträdskräfta, Ny forskning visar att rengöring inte alltid räcker. Uppifrån och ner: Lisa Ekman, SLU och VÄXA, Martin Moraeus, styrelseordförande SLF, Marita Wolf, styrelseledamot SLF, Peter Borring, lantbrukare.
16 Verksamhetsberättelse 2025 Styrelse, kansli och beredning Styrelse, kansli och beredning Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse fattar beslut om den långsiktiga strategin, kansliet uppfyller de strategiska målen och ansvarar för den dagliga verksamheten. Experterna i bransch- och beredningsgrupperna bedömer ansökningar, det finns också ett branschråd för de nationella fältförsöken. Stiftelsens styrelse består av ledande representanter för lantbruket och akademin, den utses av LRF:s riksförbundsstyrelse i samverkan med näringen. I slutet av 2025 hade styrelsen följande sammansättning: Christina Lunner Kolstrup, SLU Jan Rundqvist, Föreningen foder & spannmål, vice ordförande Inge Erlandsson, MOEK Pär Johan Lööf, Lantmännen Marita Wolf, Arla Foods Hans Ramel, LRF Carsten Klausen, Svenska Foder Claes Arnesson, Falköpings mejeri Martin Moraeus, LRF, ordförande Hans Agné, Svenska Köttföretagen Viktor Magnusson, LRF ungdomen, adjungerad (ej på bild) Linda Bell, Forskningsrådet Formas, adjungerad (ej på bild) Jessica Ekström, Forskningsrådet Formas (med på bild, avgick under året)
17 Verksamhetsberättelse 2025 Styrelse, kansli och beredning Experter i branschgrupper, beredningsgrupper och branschråd Stiftelsen Lantbruksforskning är beroende av kunskapen hos ett stort antal forskare, lantbrukare, representanter för näringen och rådgivare. De experter som stiftelsen anlitar är organiserade i branschgrupper, beredningsgrupper och ett branschråd som från och med 2017 stärker stiftelsens kompetens när det gäller fältförsök. Ansökningarna i stiftelsens öppna utlysning bedöms i två steg. I det första steget bedömer branschgrupperna idéskisser och fokuserar då på projektets nytta för näringen. I det andra steget bedömer beredningsgrupper både nytta och vetenskaplig kvalitet. Branschrådet ansvarar för att bedöma framtida behov, beredning och uppföljning av fältförsöksprogrammet. Branschrådets förslag utgör underlag för stiftelsens beslut. I slutet av 2025 var cirka 70 experter från 7 länder knutna till stiftelsens branschgrupper, beredningsgrupper och branschrådet. Kansliet I slutet av 2025 hade kansliet följande sammansättning: • Lina Bengtsson, forskningssekreterare • Mathilda Hollertz, vd • Mattias Norrby, forskningschef • Jenny Elsmark, kommunikationsansvarig • Yvonne M Airosa, administration och support • Anna Pers, forskningssekreterare • Helena Rehnström, ekonomiansvarig
18 Verksamhetsberättelse 2025 Styrelse, kansli och beredning Ledamöter i branschgrupperna Klimat och miljö • John Andersson, representant från näringen • Anders Haglund, lantbrukare • Daniel Halmsjö, lantbrukare • Margaretha Månsson, representant från näringen • Mattias Persson, representant från näringen • Line Strand, representant från näringen • Arvid Tunemar, lantbrukare • Dan Waldemarsson, lantbrukare • Peter Wallenberg, representant från näringen • Sara Österman, representant från näringen (ordförande) Livsmedel – animalier • Lena Eliasson, representant från näringen • Linda af Geijerstam, representant från näringen • Charlotte Hallén Sandgren, representant från näringen • Sara Helgstrand, lantbrukare • Maja Hoffer, representant från näringen • Peter Larsson, lantbrukare • Michael Murphy, representant från näringen • Karl-Johan Petersson, lantbrukare (ordförande) • Sofia Strandberg, representant från näringen • Kajsa Ståhlberg, representant från näringen • Fredrik Sundblad, representant från näringen • Johanna Tell, lantbrukare Livsmedel – vegetabilier • Amanda Andersson, lantbrukare • Anders Andersson, lantbrukare • Emelie Ekholm, representant från näringen • Ingemar Gruvaeus, representant från näringen (ordförande) • Jörgen Hansson, representant från näringen • Emma Hjelm, representant från näringen • Märta Johansson, lantbrukare • Erik Jönsson, representant från näringen • Fredrik Larsson, lantbrukare • Gustaf Larsson, representant från näringen • Erik Wildt Persson, representant från näringen
19 Styrelse, kansli och beredning Livsmedel – vegetabilier • Ingemar Gruvaeus, representant från näringen (ordförande) • Deirdre Hennessy, forskare, University College Cork, Ireland • Erik Jönsson, representant från näringen • Gustaf Larsson, representant för näringen • Heikki Lehtonen, forskare, LUKE, Finland • Kristiina Mäkinen, forskare, Helsingfors Universitet, Finland • Paul Neve, forskare, Köpenhamns universitet, Danmark Branschråd Fältförsök • David van Alphen de Veer, representant från näringen • Helena Aronsson, forskare • Jan-Olov Engdahl, lantbrukare och försöksvärd • Gunnel Hansson, representant från näringen • Erik Jönsson, Syngenta • Anders Lindgren, representant från näringen • Magnus Larsson, lantbrukare • Anneli Lundkvist, forskare • Björn Roland, lantbrukare • Jonas Schön, Jordbruksverket • Christer Sperlingsson, lantbrukare • Hulda Wirsén, lantbrukare Ledamöter i beredningsgrupperna Klimat och miljö • Asunción Antón, fd. forskare, IRTA, Spanien • Nicola Cannon, Royal Agricultural University, Storbritannien • Sirpa Kurppa, fd. forskare, LUKE, Finland • Gabor Lövei, forskare, Århus universitet, Danmark • Margaretha Månsson, representant från näringen • Mattias Persson, representant från näringen • John Roy Porter, Köpenhamns universitet, Danmark • Line Strand, representant från näringen • Sara Österman, representant från näringen (ordförande) Livsmedel – animalier • Trine Barrett Weinreich, Arla Foods, Danmark • Charlotte Hallén Sandgren, representant från näringen • Alan Kelly, forskare, Dublins universitet, Irland • Carsten Kirkeby, Köpenhamns universitet, Danmark • Michael Murphy, representant från näringen • Jarkko Niemi, forskare, LUKE, Finland • Karl-Johan Petersson, lantbrukare (ordförande) • Kajsa Stålberg, representant från näringen • Hermann Swalve, forskare, Martin Luthers universitet HalleWittenberg, Tyskland • Anja Varmløse Strathe, forskare, Köpenhamns universitet, Danmark
20 Verksamhetsberättelse 2025 Lantbrukarna finansierar forskningen Stiftelsen Lantbruksforskning är lantbruksföretagarnas egen forskningsstiftelse som finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden. Vi identifierar behoven, samlar in finansieringen, utlyser medlen, bereder ansökningarna och betalar ut finansieringen. Vi tillgodoser forskningens kvalitet vad gäller kompetens, relevans och förankring i näringen, samt ser till att uppnådda forskningsresultat sprids och skapar nytta hos primärproducenterna. Lantbrukarna finansierar forskningen Sveriges lantbrukare står för Stiftelsen Lantbruksforsknings finansiering och tar därmed ett stort ansvar för att lantbruket ska utvecklas på ett hållbart och lönsamt sätt. Inbetalningen till stiftelsen sker via avräkning hos de insamlande organisationerna och stiftelsen får även en statlig medfinansiering.
21 Verksamhetsberättelse 2025 Lantbrukarna finansierar forskningen År Insamlade medel Beviljade medel* 2021 63 316 644 69 394 825 2022 59 971 967 67 690 477 2023 74 009 737 70 903 000 2024 62 237 845 74 111 000 2025 63 087 718 54 688 000 *Beviljade medel utbetalas generellt under en treårsperiod. Beslut om beviljade medel följer inte verksamhetsår. BEVILJADE MEDEL 2025: 54 688 000 kr Insamlande organisationer och finansiärer Kött Svenska köttföretagen, samlar in från följande: A.J. Dahlberg Slakteri, Dalsjöfors Kött AB, Delsbo Slakteri AB, Ello i Lammhult AB, Ginsten Slakt AB, KLS, Lövsta Kött, Norrbottensgården, Nyhléns & Hugosons Kött AB, Närke slakteri, Protos AB, Scan Sverige AB, Skövde Slakteri AB. Privat finansiering: 1 krona per gris och lamm, 5 kronor per nötkreatur. Matfågel Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare, Svensk Fågel Service AB. Privat finansiering: 800 000 kronor per år. Mjölk Arla Foods AB, Falköpings mejeri, Gäsene Mejeriförening ekonomisk förening, Wermlands mejerier. Privat finansiering: 0,5 öre per invägt kilo mjölk. Potatis Potatisodlarna, Sveriges Stärkelseproducenter. Privat finansiering: 200 000 kronor per år. Socker Svenska Betodlarnas ekonomiska förening. Privat finansiering: 500 000 kronor per år. Växtodling Aktiebolaget Johan Hansson, Aktiebolaget Västerbottens Fodercentral, Berte Qvarnaktiebolag, BM Agri AB (endast mineralgödsel), Dalviks Kvarn Aktiebolag, DLA Agro Sverige AB, European Fertilizer, Forsbecks Eftr. Aktiebolag, Hörby Lantmän ek. För., Järrestads Härads Lantmannaförening, ek. För., Kristianstadsortens Lagerhusförening ek för., Lantmännen ek för., Lilla Harrie Valskvarn AB, Lovanggruppens Handelshus Aktiebolag, LT Lantmannaförening ekonomisk förening, Skånefrö, Slöinge Lantmannaförening ek för., Svenska Foder Aktiebolag, Swedish DLA Agro AB, Södra Åby Lokalförening ek. för., Vallberga Lantmän ek för., Vallåkra Lantmannaaffär AB, Varaslättens Lagerhus ekonomisk förening, Yara AB. Privat finansiering: 0,2 % avdrag på spannmål, oljeväxter och trindsäd. 6,5 kronor per ton sålt mineralgödsel. Övrig privat finansiering Agria Djurförsäkringar AB 480 000, Gröna arbetsgivare 200 000, RISE 1 000 000 kronor. Offentlig finansiering Formas: 20 000 000 kronor per år.
22 Verksamhetsberättelse 2025 Lantbrukarna finansierar forskningen
23 Verksamhetsberättelse 2025 Utlysningar Utlysningar Fyra beslutade utlysningar under 2025 Under året genomförde och beslutade Stiftelsen Lantbruksforskning om fyra utlysningar. Akututlysningen, Nationella fältförsöken Sverigeförsöken, Stallförsöken, och den årliga Öppna utlysningen. Identifiera lantbrukarens behov Kommunicera till lantbrukarens nytta Utbetald finansiering Forskning Beredning Ansökningar Utlysning Insamlad finansiering Resultat
24 Verksamhetsberättelse 2025 Utlysningar AKUTUTLYSNING 2025 För första gången testade Stiftelsen Lantbruksforskning under 2025 en ny form av utlysning - akututlysning, som öppnas vid hastigt uppkomna behov där data behöver säkras för framtiden. Stiftelsen välkomnade ansökningar där det låg ett akut behov av att säkerställa framtida tillgänglighet till forskningsunderlag (primärdata), exempelvis mätdata och insamlade prover, intervjuer och deltagande observationer. Ansökningar kunde göras löpande under året, efter att först tagit kontakt med kansliet. Ansökningar bereddes och beslut fattades löpande. Under året inkom tre akutansökningar varav två av dem beviljades medel. Antal beviljade projekt: 2 Beviljade medel: 1 440 000 kronor STALLFÖRSÖK 2025 Stallförsöken öppnade som en pilot i samverkan med Kunskapsnav Animalieproduktion i början av året. Utgångspunkten är att hitta ett system som efterliknar Sverigeförsöken (fältförsök) fast inom animalieproduktion. Målet är att behoven kommer från Kunskapsnavets analysgrupper och ansökningarna hanteras och bedöms av en bedömningsgrupp hos stiftelsen. Tanken är att denna satsning ska växa till något större och permanent. Under året inkom två ansökningar som båda beviljades medel. Antal beviljade projekt: 2 Beviljade medel: 1 304 000 kronor ÖPPNA UTLYSNINGEN 2025 Stiftelsen Lantbruksforskning beviljar årligen basfinansiering för det kommande försöksåret i de nationella fältförsöken (de så kallade Sverigeförsöken) som utförs av Hushållningssällskapen. Stiftelsen Lantbruksforskning basfinansierar Sverigeförsöken med 12 miljoner kronor varje år. Ett branschråd ansvarar för att bedöma framtida behov, beredning och uppföljning av fältförsöksprogrammet över en treårsperiod. Branschrådets förslag utgör underlag inför ansökan och är således också underlag för stiftelsens beslut. Resultat från försöken kommuniceras genom webbplatsen Sverigeförsöken.se samt i tryckt form. Den tryckta versionen utkommer under tidig vår året efter det aktuella försöksåret. Resultatförmedlingen sköts av försöksutföraren. I oktober 2025 samlades ledamöterna i Sverigeförsökens branschråd under två dagar för att diskutera treårsperioden 20242026 och kommande treårsperiod 2027-2029. Under mötets första dag deltog även styrgruppen för försöken på Hushållningssällskapen samt SLU Fältforsk. Under mötets andra dag (enbart branschrådet) togs den beställning fram som försöksutföraren baserar ansökningarna till den kommande treårsperioden på. Inför 2026, som är det sista året i den innevarande försöksperioden om tre år, har medel beviljats till områdena IPM, vall och grovfoder, odlingsmaterial, vatten och växtnäring, där IPM innefattar (och delas upp i) försök inom ogräs, jordbearbetning och växtskydd. År 2025 beviljades totalt 12 352 000 kronor till försöken. Stiftelsen beslutade att öka finansieringen något från basen på 12 MSEK då de planerade försöken anses viktiga och att Sverigeförsökens akutpott vid tillfället för beviljande var hög. Överskjutande belopp från försök som inte genomförs helt enligt plan förs över till en akutpott, där försöksutföraren kan söka finansiering till oförutsägbara försök som inte går att planera in, till exempel inom växtskydd. Beviljade medel: 12 352 000 kr Öppen utlysning genomfördes i två steg inom fokusområdena Livsmedel samt Klimat och miljö. I det första steget skickades 92 idéskisser in och bedömdes med avseende på relevans och potential. Till steg två fick 31 sökande möjlighet att skicka in en fullskalig ansökan som bedömdes med avseende på vetenskaplig kvalitet och relevans för näringen. Steg 1 öppnade 2 april och stängde 4 juni. Steg 2 öppnade 20 augusti och stängde 17 september. Antal beviljade projekt: 14 Beviljade medel: 39 592 000 kr NATIONELLA FÄLTFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN 2025
25 Verksamhetsberättelse 2025 Beviljade projekt Alla projekt utom Sverigeförsöken är sökbara i Projektbanken www.lantbruksforskning. se/projektdatabasen/ på stiftelsens webbplats och kan på så vis följas i sin utveckling. Sverigeförsökens projekt finns på www.sverigeforsoken.se Stallförsöken S-25-20-001 Stallförsök elförbrukning mjölkningsrobot, Sara Lundberg Äkesson, Växa, 741 000 kronor. S-25-20-004 Betydelsen av “tomtid” för att minska smittrycket i grisboxen, Axel Sannö, SLU, 563 000 kronor. Öppna utlysningen – Livsmedel, animalier O-25-20-003 Förbättrad diagnostik av lungmask hos nötboskap och får, Peter Halvarsson, SLU. O-25-20-075 Probiotika för biologisk kontroll av inälvsparasiter hos idisslare – en hållbar strategi, Eva Tydén, SLU. O-25-20-080 Stoppa hostan hos får – kvantitativa och genomiska insikter om Mesomycoplasma ovipneumoniae, Sara Frosth, SLU. O-25-20-083 OBS – Optimerad Behandling vid Sinläggning, för robust mjölkproduktion, Josef Dahlberg, SLU. O-25-20-084 Optimal dosering av antibiotika för god effekt och låg resistensutveckling, Carl Ekstrand, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). O-25-20-092 SAFE Pig - Smittsäker och lönsam produktion av gris i vildsvinstäta områden, Maja Malmberg, SLU. Akututlysningen S-25-20-003 Det pågående utbrottet av blåtunga serotyp 3 i Sverige: akut behov av att säkra material och data för framtida studier, Jonas Wensman, SLU, 905 000 kronor. S-25-20-096 Utvärdering av MRSA-förekomst i svensk grisproduktion, Oskar Nilsson, SVA, 535 000 kronor.
26 Verksamhetsberättelse 2025 Beviljade projekt Öppna utlysningen – Livsmedel, vegetabilier Öppna utlysningen – Klimat och miljö O-25-20-074 Att förbereda svenskt jordbruk för en allt mindre tillgång till kemiska insekticider - sårbarhetsanalys och möjliga alternativ, Ola Lundin, SLU. O-25-20-086 Effektiv precisionsförädling av svensk ärta, Cecilia Hammenhag, SLU. O-25-20-089 Säkerställa kontrollen av Aphanomyces för minskad skadeverkan i sockerbetsodling, Louise Holmquist, Nordic Beet Research Fundation. O-25-23-070 Långsiktiga effekter av strukturkalk, respektive utebliven fosforgödsling på skörd och fosforutlakning, Lisbet Norberg, SLU. O-25-23-071 PFAS i potatisodlingen, Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne. O-25-23-077 Rumsliga och tidsmässiga effekter på markhälsa av daggmaskåteretablering i åkermark, Wiebke Mareile Heinze, SLU. O-25-23-085 Överlever ogräs och parkslide rötning i biogasanläggningar?, Anneli Lundkvist, SLU. O-25-23-094 Läckage av växtskyddsmedel via dräneringsbrunnar: Kan brunnsskydd ersätta skyddsavstånd?, Mats Larsbo, SLU.
27 Verksamhetsberättelse 2025 Beviljade projekt Nationella fältförsöken Sverigeförsöken 2026 S-25-60-003 Vall och grovfoder • Vallsortprovning södra och mellersta Sverige • Rödklöver vallår 3 • Vallsortprovning norra Sverige • Majs till ensilage S-25-60-00 Odlingsmaterial • Sortprovning riktad • Sortprovning kompletterande • Sortprovning Norrland • Utsädesmängd i höstkorn • Graderingsförsök S-25-60-004 IPM • Sandlosta i höstvete, tidpunkt för behandling • Renkavle och örtogräs i höstvete, höst och vår med korsande mekaniska behandlingar • Örtogräs i höstvete, höst och vår målogräs blåklint • Effekt av vattenkvalitet vid bekämpning av spillsäd • Carryover effekt på marknadens mellangrödor • Gräsfröodling, mekanisk och kemisk gräsogräsbekämpning i frövall • Ogräsbekämpning i vårkorn vid olika utsädesmängder, radavstånd & hackning • Nyttan av behandlat höstveteutsäde • Effekt och förändring hos fungicider i höstvete • Effekt av fungicider mot rost i höstvete, rågvete eller korn • Referensförsök för svampsjukdomar i höstvete • Strategi och höstvetesorternas behov av svampbekämpning • Strategi och vårkornsorternas behov av svampbekämpning • Effekt och förändringar hos fungicider i vårkorn • Referensförsök för svampbekämpning i vårkorn • Nyttan av att behandla vårkornsutsäde • Effekt och strategier mot svampsjukdomar i havre • Effekt och strategier i matpotatis • Svampbekämpning i höstrapsens blomning • Svampbekämpning i åkerbönor/ärtor • Bekämpning av rapsjordloppan • Etablering av mellangröda S-25-60-001 Vatten • Tillskottsbevattning i grynhavre/ maltkorn S-25-60-002 Växtnäring • Biostimulanter och mikronäring till vårkorn • Växtnäring till potatiskvalité och avkastning • Kvävestyrning till höstvete • Höstraps-kvävegödsling-sorttypbestånd • Åtgärder för ökad etableringshastighet i vårraps • Organiska handelsgödselmedel med efterverkansår • Sammyllning av gödsel och utsäde i vårkorn
28 Verksamhetsberättelse 2025 Nyckeltal 2025 Antal ansökningar i den öppna utlysningen Av de 92 idéskisser som skickades in i utlysningens Steg 1, bjöds 31 in att lämna en fullskalig ansökan i Steg 2. Av dem beviljades 14 ansökningar medel. Beviljandegrad för idéskisser vidare till Steg 2 var 34 %. Beviljandegrad för finansiering bland samtliga inkomna 92 ansökningar var 15 %. Av beviljade medel i årliga Öppna utlysningen 2025 är 43 % animalieprojekt, 21 % vegetabilieprojekt och 36 % Klimat och miljöprojekt.
29 Verksamhetsberättelse 2025 Nyckeltal 2025 0 mkr 10 mkr 20 mkr 5 mkr 15 mkr 25 mkr 30 mkr Beviljade medel i riktade utlysningar 2025 Beviljade medel i Öppna utlysningen 2025 Livsmedel totalt Animalier Vegetablier Klimat och miljö 26 917 000 kr 17 923 000 kr 8 994 000 kr 12 675 000 kr Nationella fältförsöken Akututlysning Stallförsök 12 352 000 kr 1 440 000 kr 1 304 000 kr Beviljade forskningsmedel per sektorområde för samtliga utlysningar 2025 Av beviljade medel i årliga öppna utlysningen 2025 är 43% animalieprojekt, 21% vegetabilieprojekt och 36% klimat- och miljöprojekt. Animalier och vegetabilier utgör tillsammans fokusområdet Livsmedel som tillsammans med fokusområdet klimat och miljö representerar den årliga Öppna utlysningen. Denna står för den största andelen medel följd av Nationella fältförsöken och de riktade utlysningarna Akututlysningen och Stallförsök. 0 mkr 10 mkr 20 mkr 5 mkr 15 mkr 25 mkr 30 mkr
30 Verksamhetsberättelse 2025 Nyckeltal 2025 Fördelning till sökande medelsförvaltare Fem olika medelsförvaltare beviljades medel under 2025. Sveriges lantbruksuniversitet beviljades 14 projekt, Hushållningssällskapet beviljades 6 projekt, Nordic Beet Research Foundation beviljades 1 projekt, Växa beviljades 1 projekt och SVA beviljades 1 projekt. Av 23* beviljade nya projekt hade 47 procent en kvinnlig huvudsökande och 53 procent hade en manlig huvudsökande. *Fältförsöken är fem stycken, men räknas bara som ett projekt i könssammanställningen eftersom alla fem projekt har en och samma huvudsökande. I all annan statistik räknas Fältförsöken som fem projekt. Sveriges lantbruksuniversitet Hushållningssällskapet Nordic Beet Research Foundation Växa SVA 36 056 000 kr 14 351 000 kr 3 005 000 kr 741 000 kr 535 000 kr Fördelning av forskningsmedel till sökande medelsförvaltare 20 Mkr 10 Mkr 30 Mkr 0 Mkr 40 Mkr
Verksamhetsberättelse 2025 Projektkatalog 31 Projektkatalog Avslutade projekt Här presenteras årets slutrapporterade projekt med en populärvetenskaplig sammanställning. Hela den vetenskapliga rapporten för varje projekt finns i projektdatabasen, sök på projektnummer: www.lantbruksforskning.se/projektdatabasen/.
Verksamhetsberättelse 2025 Projektkatalog 32 plantor kommer att växa. Vi ha använt dessa modeller för att välja ut de bästa och sämsta möjliga korsningarna mellan olika Salixindivider. De åtta ”bästa” och fyra ”sämsta” korsningarna valdes ut baserat på genetiska prediktioner. Korsningarna utfördes i enlighet med de prediktioner som modeller angav och avkommorna planterades sedan ut i ett nytt fältförsök. Resultaten visade att de genetiskt förutspådda bästa korsningarna faktiskt producerade mer biomassa än de sämsta, vilket bekräftar metodens effektivitet. En fördel med genomiskt urval är att det minskar behovet av långa och kostsamma fältförsök. Istället för att vänta flera år på att plantorna ska växa och utvärderas i fält kan forskare snabbt identifiera de mest lovande individerna baserat på deras genetiska kod. Detta gör att förädlingsprocessen av Salix kan effektiviseras och leda till snabbare utveckling av mer högavkastande sorter. Resultaten från projektet visar att både genetiska faktorer och miljöpåverkan spelar en stor roll för biomassaproduktionen. Ärftligheten för egenskaper som färskvikt och stamdiameter var Populärvetenskaplig rapport: För att minska vårt beroende av fossila bränslen och övergå till en mer hållbar bioekonomi spelar snabbväxande energigrödor en viktig roll. Salix är en växt som lämpar sig särskilt väl för bioenergiproduktion eftersom den växer snabbt, kan odlas på mindre bördig mark och återväxer väl efter skörd. I forskningsprojektet FutureFit Salix har vi undersökt hur genetiska faktorer påverkar egenskaper som biomassatillväxt och vedens sammansättning. Genom att analysera genetiska markörer från över 320 Salix-kloner och kombinera denna information med fältförsök har forskarna kunnat identifiera viktiga gener som styr egenskaper som färskvikt, stamdiameter och vedens kemiska sammansättning. En av de mest lovande metoderna som testades i projektet är genomiskt urval, en teknik som använder genetisk information för att förutsäga vilka plantor som har bäst förutsättningar att ge hög biomassa. Genom att använda genetiska data från en stor referenspopulation, där både DNA och egenskaper som färskvikt och stamdiameter är kända, kan forskarna bygga modeller som förutspår hur bra olika Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel relativt hög (0,54–0,77), men stora skillnader observerades mellan odlingsplatser, vilket tyder på att framtida förädlingsprogram även måste ta hänsyn till miljövariationer. Genom att kombinera genetiska analyser med fältförsök och genomiskt urval kan framtidens Salix-odling bli mer effektiv och anpassad för olika klimat- och markförhållanden. Vi rekommenderar att genetisk mångfald fortsätter att bevaras i pågående förädlingsprogram och att fler genetiska resurser inkluderas i framtida studier för att förbättra både biomassans kvalitet och anpassningsförmågan hos de träd som ingår i förädlingsprogrammet. Sammanfattningsvis visar projektet att genomiskt urval kan revolutionera växtförädlingen av Salix och bidra till en mer hållbar och effektiv produktion av biomassa för bioenergi och andra industriella tillämpningar. Fokusområde: Energi och biomassa Projektnummer: O-19-22-292 Huvudsökande: Pär Kent Ingvarsson, SLU
www.lantbruksforskning.seRkJQdWJsaXNoZXIy MTg2NTc0OA==